Trött och orkeslös? Det här kan vara tecken på malabsorption

När kroppen inte riktigt tar upp näringen från maten som den ska, kan det påverka både hur vi mår och hur vi fungerar i vardagen. Det kan visa sig på olika sätt – ibland tydligt, ibland mer smygande.

Det här är ett ämne som väcker många frågor, särskilt när man upplever symtom utan att förstå varför. Här lyfter vi orsaker, vanliga tecken och vad som kan ligga bakom.

Vad är malabsorption?

Malabsorption innebär att din kropp har svårt att ta upp näringsämnen från maten du äter. Detta sker när de normala processerna för matsmältning och absorption inte fungerar som de ska i ditt matspjälkningssystem.

Hur fungerar absorption av näringsämnen?

Magen börjar bryta ner maten med hjälp av syra och enzymer. Därefter förs maten vidare till tunntarmen, som har huvudansvaret för att ta upp näringsämnena.

Tunntarmen är den viktigaste delen för näringsupptag. Dess väggar är täckta av små utskott, så kallade villi, som ökar ytan och gör det lättare för kroppen att absorbera näring.

Makronäringsämnen som tas upp:

• Kolhydrater
• Proteiner
• Fetter

Mikronäringsämnen som absorberas:

• Vitaminer (A, D, E, K, B-gruppen, C-vitamin)
• Mineraler (järn, kalcium, magnesium, zink)
• Spårämnen

Olika typer av malabsorption

Malabsorption delas in i fyra huvudkategorier baserat på vilka näringsämnen din kropp har svårt att ta upp. Generell malabsorption innebär oförmåga att absorbera flera näringsämnen samtidigt, medan specifik malabsorption påverkar endast ett enstaka näringsämne.

Fettmalabsorption (steatorré)

Fettmalabsorption är den vanligaste typen av upptagsstörning och innebär att kroppen har svårt att ta upp fett från maten. Tillståndet kallas också steatorré och kännetecknas av att avföringen innehåller ovanligt mycket fett.

När kroppen inte kan bryta ner och ta upp fett ordentligt blir avföringen ofta ljus, kladdig och illaluktande. Samtidigt försämras upptaget av de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K. Brist på D-vitamin är särskilt vanligt och kan leda till sämre bentäthet.

Även karoten – ämnet som ger morötter sin orange färg – är fettlösligt och påverkas vid fettmalabsorption. Det kan göra att huden får en lätt gulaktig ton.

Kolhydratmalabsorption

Kolhydrater bryts normalt ner till enkla sockerarter i tunntarmen, men om processen störs uppstår kolhydratmalabsorption – ett tillstånd som påverkar kroppens förmåga att ta upp olika typer av socker.

Den vanligaste formen är laktosintolerans, där kroppen har brist på enzymet laktas och därför inte kan bryta ner mjölksocker. Det leder ofta till gaser, magknip och diarré efter att man ätit mjölkprodukter.

Vid fruktosmalabsorption har kroppen svårt att ta upp fruktsocker, vilket kan ge liknande besvär – uppblåsthet, gaser och magont efter att ha ätit frukt.

En mer ovanlig variant är komplex kolhydratmalabsorption, där kroppen inte klarar att bryta ner stärkelse ordentligt. Det påverkar upptaget av kolhydrater från till exempel potatis, bröd och spannmålsprodukter.

Proteinmalabsorption

Proteiner måste först brytas ner till aminosyror för att kroppen ska kunna använda dem till att bygga muskler och reparera vävnader. Vid proteinmalabsorption fungerar denna process sämre, vilket gör att kroppen inte kan ta till sig proteiner som den ska.

När upptaget av protein är nedsatt kan det leda till förlust av muskelmassa, trötthet och allmän svaghet. Kroppen får svårare att bygga upp och reparera vävnader, vilket även påverkar immunförsvaret och sårläkningen – du kan märka att du blir sjuk oftare och att sår läker långsammare.

Vid proteinmalabsorption är det vanligt att blodet innehåller låga nivåer av albumin. Det kan orsaka vätskeansamling i kroppen och leda till svullnad, särskilt i ben och fötter.

Malabsorption av vitaminer och mineraler

Vitaminer och mineraler är nödvändiga för många viktiga kroppsfunktioner, och även små brister kan få stora konsekvenser. När kroppen inte kan ta upp dessa mikronäringsämnen ordentligt kan det leda till olika typer av bristsjukdomar.

Järnmalabsorption är särskilt vanlig och orsakar ofta blodbrist (anemi), vilket kan ge symtom som trötthet, svaghet och nedsatt ork. Järn är nödvändigt för att kroppen ska kunna transportera syre i blodet.

Brist på folat påverkar celldelningen och kan också leda till anemi. För gravida kvinnor är folat extra viktigt eftersom det är avgörande för fostrets utveckling.

Kalciummalabsorption kan minska bentätheten och på sikt orsaka benskörhet (osteoporos). I kombination med D-vitaminbrist ökar risken för benbrott ytterligare.

Brist på B12 är också vanligt vid malabsorption och utvecklas ofta långsamt. Eftersom B12 är viktigt för nervsystemet kan en brist ge symtom som domningar, minnesproblem och balanssvårigheter om den inte behandlas i tid.

Orsaker till malabsorption

Tarminfektioner och parasiter

Infektioner i tarmen kan skada slemhinnan och störa balansen av mikroorganismer. Det gör att kroppen får svårare att ta upp näring som den ska.

• Giardiasis – en parasitinfektion som kan pågå i flera månader
• Bakteriell överväxt – när skadliga bakterier tar över i tunntarmen
• Viral gastroenterit – kan tillfälligt skada tarmens slemhinna

Genetiska och autoimmuna sjukdomar

Dessa sjukdomar skadar tarmen eller organ som är viktiga för matsmältningen. Det leder till att näringen inte bryts ner eller tas upp ordentligt.

• Celiaki – autoimmun reaktion mot gluten
• Cystisk fibros – påverkar bukspottkörteln och lungorna
• Crohns sjukdom – kronisk tarminflammation
• Whipples sjukdom – sällsynt bakteriell infektion

Sjukdomar i bukspottkörteln och levern

När bukspottkörteln eller levern inte fungerar som de ska saknas de ämnen som behövs för att bryta ner fett och andra näringsämnen, vilket försämrar upptaget.

• Kronisk pankreatit – ofta orsakad av långvarig alkoholkonsumtion
• Bukspottkörtelcancer – kan blockera produktionen av matsmältningsenzymer
• Leversjukdom – minskar bildningen av galla
• Gallstenar – hindrar gallan från att nå tarmen

Livsstils- och kostfaktorer

Vissa läkemedel och livsstilsfaktorer kan rubba tarmens bakteriebalans eller påverka matsmältningens kemi, vilket gör att kroppen inte tar upp näring lika effektivt.

• Antibiotika – stör tarmfloran
• Tetracyklin – binder till mineraler och minskar upptaget
• Kolestyramin – minskar fettabsorptionen
• Protonpumpshämmare – påverkar upptaget av B12

Symtom på malabsorption

Vanliga symtom och tecken

Magbesvär är ofta de första tecknen på malabsorption. Det vanligaste symptomet är kronisk diarré, som kan vara både vattnig och fet.

Avföringen kan också förändras och bli ljus, kladdig och illaluktande – något som kallas fet avföring. Det uppstår när kroppen inte kan ta upp fett som den ska.

Uppblåsthet och gaser är vanliga problem, och många känner sig svullna efter måltider eller får ökad gasbildning.

Buksmärta kan variera från lätt obehag till kraftiga kramper. Den kommer ofta efter att du har ätit och känns som en molande värk.

Kräkningar och illamående kan också förekomma, särskilt om malabsorptionen orsakas av en inflammatorisk tarmsjukdom. Det gör det ännu svårare för kroppen att ta upp de näringsämnen den behöver.

Symtom hos barn och äldre

Barn med malabsorption visar ofta tidiga tecken på tillväxtproblem. Deras vikt eller viktökning ligger ofta under det normala för åldern, vilket kan vara ett första tecken på näringsbrist. Många barn börjar dessutom undvika livsmedel som orsakar magbesvär, vilket ytterligare försämrar näringsintaget. Det kan leda till trötthet, irritation och svårigheter att koncentrera sig i skolan.

Hos tonåringar kan malabsorption påverka pubertetsutvecklingen. Flickor kan få sin första menstruation senare än normalt eller uppleva oregelbundna blödningar.

Äldre personer löper en särskilt hög risk för komplikationer. Kronisk diarré ökar risken för uttorkning, och undernäring kan utvecklas snabbare eftersom äldre ofta äter mindre från början. Näringsbrist försvagar dessutom immunförsvaret, vilket gör att infektioner blir vanligare och sår tar längre tid att läka.

Brist på kalcium och D-vitamin påverkar även skelettet negativt, vilket gör att benskörhet utvecklas snabbare hos äldre med malabsorption. Det ökar risken för benbrott avsevärt.

Hur du kan förebygga malabsorption

En hälsosam livsstil hjälper tarmen att ta upp näringsämnen mer effektivt. Regelbunden motion och god stresshantering har en positiv inverkan på matsmältningen.

Försök att planera dina måltider med näringsrik, lättsmält mat och ät hellre mindre portioner oftare än stora måltider på en gång.

Komplikationer som undernäring och vitaminbrist kan ofta förebyggas genom att följa behandlingsplanen noggrant och ha regelbunden kontakt med din läkare.

Vanliga frågor och svar

Vilka symtom kan tyda på att man har malabsorption?

Ett av de vanligaste tecknen på malabsorption är återkommande diarré. Magen kan också kännas uppblåst och gasig, särskilt efter måltider.

Oförklarlig viktminskning är ett viktigt varningstecken. Du kan känna dig trött och svag eftersom kroppen inte får i sig tillräckligt med näring.

Avföringen kan förändras och bli fet, ljus eller ha en starkare lukt än vanligt. Vissa får även magont eller illamående efter att de har ätit.

Näringsbrist kan leda till flera olika symtom, som att du lätt får blåmärken, att sår läker långsamt eller att du ser sämre i mörker – tecken på att kroppen inte får tillräckligt med viktiga vitaminer och mineraler.

Vad kan vara orsaken till malabsorption hos vuxna och hos barn?

Celiaki är en av de vanligaste orsakerna till malabsorption, både hos barn och vuxna. Vid denna sjukdom skadar gluten tunntarmens slemhinna, vilket försämrar kroppens förmåga att ta upp näring.

Kroniska tarminflammationer som Crohns sjukdom och ulcerös kolit kan också påverka näringsupptaget. Dessa sjukdomar kan uppträda i alla åldrar och leder ofta till perioder av försämrad tarmfunktion.

Brist på matsmältningsenzymer från bukspottkörteln gör att fetter, proteiner och kolhydrater inte bryts ner som de ska. Det kan vara medfött eller utvecklas senare i livet.

Hos barn kan medfödda sjukdomar som cystisk fibros orsaka malabsorption redan från födseln. Även bakteriell överväxt i tunntarmen kan drabba både barn och vuxna och störa näringsupptaget.

Andra orsaker kan vara läkemedel, operationer i mage eller tarm samt leversjukdomar, som alla kan påverka tarmens funktion och leda till problem med att ta upp näringsämnen.

Vilka prover och tester kan genomföras för att upptäcka malabsorption?

Blodprover visar om du har brist på vitaminer och mineraler som din kropp borde ha tagit upp från maten. Läkaren kollar särskilt nivåer av vitamin B12, folsyra, järn och vitamin D.

Avföringsprov kan visa om det finns för mycket fett i din avföring, vilket tyder på att kroppen inte tar upp fetter ordentligt. Detta kallas för fettanalys i avföring.

Andningstest kan användas för att upptäcka om du har laktosintolerans eller bakteriell överväxt. Du får dricka en sockerlösning och sedan andas i speciella påsar.

Blodtest för celiaki letar efter särskilda antikroppar som visar om ditt immunsystem reagerar mot gluten.

Vissa prover mäter hur väl din bukspottkörtel producerar enzymer genom att analysera din avföring efter att du ätit en testmåltid.